Det gör jag, trots att jag blir arg över allt han säger. "Jag har genomfört det mest sofistikerade och spektakulära attentatet sedan andra världskriget", säger han. Han har även sagt att han skulle kunna göra om det och han ångrar sig inte ett dugg.

Jag minns när det här kom på nyheterna för första gången. Det var i somras, det var fint väder och det var på ett födelsedagsfirande hos min kusin. Vi satte oss ner för att titta på någon film på tv tror jag, och helt plötsligt blev det nyheter och det kändes som att hela världen hade rasat samman. Det var sådant hysteri och sån kaos. Mina vänner från Norge bad och hoppades på att just deras vänner inte hade mist livet på Utöya, tyvär hade en av dem gjort det. En oskyldig tjej, och så många andra, miste livet för att någon som trodde han gjorde världen en tjänst.

Men enligt Breivik så har inte han fått berätta sin historia, och han begär inte heller att alla ska förstå varför, men i rättegången säger han "Jag framstår ju som sinnessjuk" och skrattar. Ja, det är väl inte så konstigt? Men det som gör mig mest arg är nog när han säger "Folk som kallar mig ondskefull har inte insett skillnaden mellan brutalitet och ondska". Dock kan jag inte förklara vad det är som gör mig så arg, för man kan aldrig förklara känslor tillräckligt bra så att andra ska förstå. Men .. det gör mig arg, helt klart.

Personligen förstår jag inte hur man kan ta en annan människas liv, och så unga liv dessutom. De hade hela framtiden framför sig och allt bara försvann helt utan förvarning. Och de andra som överlevde får ju leva med det här och bära med sig det hela livet. De kommer alltid ha en bild i huvudet av hur deras vänner sköts ihjäl, stackare. Jag lider med anhöriga och hoppas att Breivik får det straff han förtjänar.