Första gången jag blev kär, på riktigt och för första gången, var för nästan ett år.
Killen var min bästa vän, eller dåvarande bästa vän. Vi kan kalla honom "H". Jag hade gillat honom i smyg i nästan två år, ändå stöttade jag honom när han hade sin flickvän. Han kunde ju inte få veta att jag gillade honom, det skulle förstöra allting, så jag sa ingenting. 
Men sen minns jag såväl. Vi hade varit ett gäng och kört paintball med konfirmandassistenterna, när vi var hemma igen. Så gick jag, H, min bror och en till för att äta pizza, H började "reta" mig sådär på skämt ni vet? Jag tänkte inte på det så mycket, men när min bror och jag skulle följa de andra hem, så envisades han om att han ville ha en puss. Jag trodde ju han skämtade, eftersom vi gjort det förutom om just sånt. Men när vi sedan satt på tåget hem skrev jag ett sms till honom och frågade varför han envisats så mycket om det. Jag fick inget direkt bra svar, så jag skrev tillbaka: "Du gillaaar mig, bara erkänn ;)". Svaret jag fick tillbaka var inget jag förväntade mig: "Hihi, kanske lite!".
Då satte lyckoruset igång. Jag blev helt varm i hela kroppen och egentligen har jag ingen aning om varför. Men det bara blev så. Den kvällen skrev vi väldigt mycket med varandra, vi hade en seriösare konversation än vad vi brukade ha. 
En annan kväll, följde jag med honom hem, vi gick till en ungdomsgård på kvällen, likaså där envisades han om en puss. Men jag nekade honom återigen, varför vet jag inte, för jag gillade ju honom. Men, en nära vän till mig var totalt förälskad i honom också, så jag kunde inte, jag tänkte mer på henne än på mig. Det skulle jag inte gjort, jag skulle tänkt på mig själv. För sen när H och jag väl försökte ge oss in i ett förhållande, så kom ännu en tjej in i bilden. Som fångat hans hjärta medan jag tvekade. 
Och från och med där, förstördes vår vänskap för all framtid. Men jag kan säga helt ärligt att jag saknar honom. Det går nog inte en dag utan att jag tänker på honom. Jag hade gärna velat ha kvar honom i mitt liv, inte som pojkvän, men som vän. Bara att ha honom där skulle göra min dag så mycket ljusare. Förut pratade vi om allt. Saknar att ringa honom om kvällarna. Han var en vän för livet, men en vän som dog.